som en skräckfilm

vi lever i en värld som ibland kan kännas som en skräckfilm, fast skillnaden är att vi har ingen kontroll, ingen stop-knapp. omänskliga handlingar är vardagsmat, precis som det talas om i 2 tim. 3:1-5. men ändå, ändå gör det så ont innanför bröstkorgen varje gång det händer något, det ena värre än det andra. just nu ber jag av hela mitt hjärta för alla som drabbats av hemskheterna i norge. och vet samtidigt att det inte alltid kommer få fortsätta hända sånt här, då det finns ett löfte att lita på i upp. 21:4,5. ”det som en gång var”, alltså det som vi lever mitt uppe i nu, det ska försvinna. 

Advertisements

Lämna en kommentar

Filed under livet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s